Arbetsförmedlingen: Sverige behöver 100 000 invandrare per år

Arbetsförmedlingen: Sverige behöver 100 000 invandrare per år

En invandring på närmare 100 000 personer per år krävs för att underhålla den svenska välfärden. Det visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Sverige behöver en nettoinvandring på 64 000 personer i arbetsför ålder (16–64 år) per år för att underhålla välfärden och tillväxten. Det visar Arbetsförmedlingens nya rapport Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft. – I praktiken innebär det en invandring på 90 000 – 100 000 per år, säger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman. Att välfärdsländer behöver arbetskraftsinvandring för att väga upp sina demografikurvor är inte någon nyhet. Däremot tror Mats Wadman att en del kan förvånas över att siffran är så hög. – Att det finns behov av invandring har man ju vetat, men man har inte vetat hur stort det har varit. Att ligga kvar på de höga nivåer vi har i dag är det som behövs för att vi ska klara välfärden i framtiden. Om man inte lyckas effektivisera integrationen, då kan vi klara oss med lägre invandring, säger Mats Wadman. De senaste tio åren har utrikesfödda stått för 75 procent av ökningen i sysselsättning. År 2025 kommer de att stå för hela ökningen. Inom gruppen utrikes födda är det stor skillnad på sysselsättningsgraden. Bland de högutbildade låg den på 76,1 procent år 2014 att jämföra med 79 procent bland inrikes födda totalt. Bland de lågutbildade är sysselsättningsgraden lägre och går successivt nedåt. Precis som LO:s årliga granskning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken slog fast i förra veckan pekar även Arbetsförmedlingens rapport på ett mycket stort behov av utbildning för att få in fler på arbetsmarknaden.   Källa:...
Arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandring

I december år 2008 infördes en arbetskraftsreform som möjliggjorde för människor utanför EU/EFTA att komma till Sverige för att arbeta om de erbjudits anställning. Sedan dess har arbetskraftsinvandringen ökat något. De flesta arbetstillstånd som utfärdas är dock kortare än sex månader. Arbetskraftsinvandring behövs för att avhjälpa kompentensbrist, öka näringslivets konkurrenskraft och kompensera för att varannan kommun i Sverige står inför en negativ befolkningstillväxt. I slutet av år 2008 ändrades reglerna för arbetskraftsinvandring och det blev lättare för människor från utanför EU/ETFA att komma till Sverige för att arbeta. Det har inneburit att inflödet av arbetskraftsinvandrare har ökat från att utgöra 0,15% av arbetskraften per år (1999-2008) till 0,36% per år (2009-2011). Ökningen består dock endast i ett högre antal säsongsarbetstillstånd. Andelen arbetskraftsinvandrare i Sverige är fortfarande under genomsnittet bland OECD-länderna. I de allra flesta fall behöver man fortfarande ansöka om arbetstillstånd i hemlandet (undantagen är studenter och asylsökande), men i och med reformen räcker det att ha ett erbjudande om jobb. I början av år 2012, tre år efter att arbetsmarknadsreformen trädde ikraft, skärpte Migrationsverket tillämpningen av kraven för arbetstillstånd inom vissa branscher, för att förhindra att människor utnyttjas. Arbetstillstånd med de nya reglerna från 2008 beviljas bara om anställningen har avtalsmässiga villkor och den invandrade kan försörja sig på sin lön. Ett arbetstillstånd gäller i högst två år och kan sedan förnyas. Efter fyra år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd för arbete. EU-medborgare kan arbeta helt fritt i Sverige men behöver för arbete längre än tre månader registrera sin uppehållsrätt hos migrationsverket. Nordiska medborgare behöver inget tillstånd, oavsett tidslängd, för att arbeta i Sverige. Därför finns de inte med i...