Lista över bristyrken med stor efterfrågan på arbetskraft enligt Migrationsverket

Lista över bristyrken med stor efterfrågan på arbetskraft enligt Migrationsverket

(Listan uppdateras av Migrationsverket två gånger om året. Följande lista gäller från och med den 16:e november 2105 tills nästa lista publiceras. /kommentar från Swedworks) Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka det finns stor efterfrågan på arbetskraft; MIGRFS 09/2015 Utkom från trycket den 25 november 2015, beslutade den 16 november 2015. Migrationsverket föreskriver, efter att ha hört Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten och Utrikesdepartementet, med stöd av 8 kap. 13 § 2 utlänningsförordningen (2006:97) följande. Genom dessa föreskrifter fastställs förteckningen enligt 5 kap. 12 § utlänningsförordningen över slag av arbeten inom vilka det finns en stor efterfrågan på arbetskraft. Förteckningen redovisas i bilagan till föreskrifterna och har upprättats i samråd med Arbetsförmedlingen som gett sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbetstagare tillfälle att yttra sig. Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter den dag de utkom från trycket. Samtidigt upphör föreskrifterna (MIGRFS 05/2015) om förteckning över slag av arbeten inom vilka det finns stor efterfrågan på arbetskraft att gälla. MIGRATIONSVERKET Anders Danielsson Fredrik Martinsson   Anläggningsarbetare Anläggningsmaskinförare Apotekare Arkitekter Bagare/konditorer Barnmorskor Barnsjuksköterskor Behandlingsassistenter Betongarbetare Bilmekaniker Biomedicinska analytiker Biståndsbedömare Bussförare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Byggnadsplåtslagare Civilingenjörer, bygg och anläggning Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi Civilingenjörer, kemi Civilingenjörer, maskin CNC-operatörer Distributionselektriker Distriktssköterskor Djuruppfödare/djurskötare Drifttekniker vid värme- och vattenverk Elingenjörer och eltekniker Fastighetstekniker Flygtekniker Fotterapeuter Fritidspedagoger Företagssäljare Förskollärare Geriatriksjuksköterskor GIS-ingenjörer Glasmästare Golvläggare Grovplåtslagare Gymnasielärare i allmänna ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi Installationselektriker Isoleringsmontörer IT-arkitekter Kemiingenjörer och kemitekniker Kockar Kranförare Kriminalvårdare Kuratorer Lackerare Lantmätare Larmtekniker Lastbilsförare Lastbilsmekaniker Lokförare Låssmeder Läkare Lärare i estetiska och praktiska ämnen Lärare...
Facken sätter käppar i hjulet för arbetskraftsinvandring

Facken sätter käppar i hjulet för arbetskraftsinvandring

Facken sätter käppar i hjulet för arbetskraftsinvandring Lagen ger facken en maktposition då arbetskraftsinvandrare söker arbetstillstånd i Sverige. Nu får systemet kritik. Invandrare som får facket mot sig riskerar att utvisas. Fackförbunden lämnar felaktig information, avfärdar ansökningar enbart för att arbetsgivaren inte har kollektivavtal eller avstyrker en ansökan på rent okynne. Det uppger migrationsrättsjurister som SvD Näringsliv har talat med om fackens yttranden till Migrationsverket om vilka som ska ges tillstånd att ta sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Lagen kräver att lönen och villkoren för den som söker arbetstillstånd i Sverige inte är sämre än den nivå som föreskrivs i gällande kollektivavtal. När Migrationsverket ska fastslå var den nivån ligger är fackförbundens yttranden viktiga. Ju mer svårtolkat avtalsområdet är, desto mer betydelse får yttrandena. – Det är för att anställningsvillkoren inte får vara sämre än enligt kollektivavtal och att Migrationsverkets tjänstemän inte ska behöva kunna alla kollektivavtal som kan komma i fråga, som lagstiftaren har gett arbetstagarorganisationen rollen som remissinstans, säger Nina Johansson, avdelningschef på Migrationsverket. Men enligt juristerna har fackyttrandena i vissa fall fått allt för stor betydelse för myndighetens avgörande. Särskilt när det gäller det komplicerade avtalet för byggbranschen mellan Byggnads och Sveriges byggindustrier. Det kan få ödesdigra konsekvenser för den enskilde invandraren, som vid avslag riskerar skickas tillbaka till hemlandet. Ingen som helst avvikelse nedåt från kollektivavtalsnivån för lön och villkor tolereras när Migrationsverket avgör en ansökan om arbetstillstånd. En kronas diskrepans kan fälla en sökande. Lönerna som får tummen ner av facket Byggnads kan vara förhållandevis höga, till exempel ansågs en lön på 30 400 kronor vara 50 kronor för låg för att en invandrare...
HRF kräver kollektivavtal för att ge arbetstillstånd

HRF kräver kollektivavtal för att ge arbetstillstånd

HRF kräver kollektivavtal för att ge arbetstillstånd Hotell- och restaurangfacket (HRF) avstyrker ansökningar om arbetstillstånd om arbetsgivaren saknar kollektivavtal. Motiveringen är att kollektivavtal är enda garantin för att villkoren uppfylls. Migrationsverket tycker att facket bygger sina yttranden på fel grunder och konstaterar att HRF inte utnyttjar möjligheten de fått av lagstiftaren. För att en utländsk medborgare ska få arbetstillstånd i Sverige krävs ett anställningserbjudande med villkor och lön som är i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom branschen. Fackliga organisationer har möjlighet att granska erbjudandet och yttra sig om villkoren. De har däremot ingen beslutande roll. Nu säger Hotell- och restaurangfacket (HRF), att de avstyrker ett anställningserbjudande om företaget som vill anställa personen saknar kollektivavtal. – Kollektivavtalet är det enda som garanterar att de anställda får de villkor som de ska ha. Annars blir det helt godtyckligt, säger Per Persson, ombudsman på HRF:s Stockholmsavdelning. Han berättar att fackets hållning bygger på mångårig erfarenhet och att man hittills inte sett ett enda fall där ett företag som saknar kollektivavtal har visat att man kan garantera anställda avtalsenliga villkor och löner. Per Persson hävdar att en del företag satt i system att ljuga för Migrationsverket. Villkoren och lönerna kan se schyssta ut på ansökan men i realiteten ligger de långt under det som facket och arbetsgivarna kommit överens om i kollektivavtalet, menar han. – Idag fick vi en ansökan om förlängning av arbetstillstånd från ett företag för en person som skulle få 125 kronor i timmen. De hade också bifogat ett anställningsbevis där det stod att personen skulle få 110 kronor i timmen och jobba 35 timmar...
Yrket där du kan få en drömlön

Yrket där du kan få en drömlön

Ingenjörer och systemvetare kan välja och vraka bland arbetsgivarnas erbjudanden. Företagen bjuder över varandra i kampen om arbetskraften. Resultatet är rejält uppdrivna löner. Det råder huggsexa på arbetsmarknaden om ingenjörer och systemvetare. IT-företagen växer fort. Men under 2011 har tillväxten mattats av. Anledningen är bristen på arbetskraft. Läget bekräftas av Arbetsförmedlingens senaste prognos, som slår fast att arbetskraften inom Sverige är för liten för att företagen ska kunna fortsätta expandera under 2012. För att attrahera nya förmågor används lönerna som lockbete, vilket har lett till att lönerna pressats uppåt mer än i någon annan bransch. – Det har varit en enorm lönepress, säger Maria Elinder, avtalsansvarig för IT-sektorn på Sveriges ingenjörer. Bäst betalt kan de få som har en specialistkompetens. – De kan erbjudas 70-80 tusen kronor i månaden – en lön som bara en chef skulle ha för några år sedan. Snittlönen för en vanlig ingenjör har legat på 35 000. Klas Eklund, ekonom på SEB, anser att högre löner inom ett bristyrke bara är bra. – Det ger signaler åt unga att satsa på teknikyrken. Först om de inom andra yrken tycker att de också ska ha samma lön av rättviseskäl, som det kan bli problem. –  Då finns det risk att inflationen påverkas och vi får en ond spiral. Men jag tror inte det. Kan man inte se paralleller med IT-bubblan i början av 90-talet? – Då var sektorn mindre och framför allt en bubbla på börsen. Möjligtvis är det ett blekt återsken. Sofie Lundqvist är en av de nyutbildade civilingenjörer som IT-företagen slåss om att få anställa. Hon har kompletterat sin civilingenjörsutbildning med en utbildning...
Vår industri hämmas av brist på ingenjörer!

Vår industri hämmas av brist på ingenjörer!

Debattörerna: Varför blockerar departementet lösningen på ett akut problem? Svensk industris tillväxt på internationella marknader är central för landets välfärd och sysselsättning. Den allt snabbare förändringen i internationell ekonomi ställer nya tuffa krav på teknikföretagens förmåga att anpassa sig i global konkurrens. För att hävda sig i konkurrensen behöver företagen anställa ingenjörer med rätt kompetens. Men bristen på modern ingenjörsvetenskap har redan nått kritisk nivå. Orsaker kan sökas i låg tillströmning till de tekniska högskolorna, för långa studie- tider och hög andel avhopp från utbildningen. Lägg därtill att många som jobbar som ingenjörer saknar formell utbildning.   Enligt prognoser kommer det att saknas 50 000-80 000 ingenjörer i svensk industri under de kommande åren. Det är i denna bistra verklighet som många företag lever. Det saknas effektiva åtgärder. Det tar, i bästa fall, nio år för en gymnasieelev som bestämt sig för en yrkeskarriär som ingenjör. Det finns starka skäl att åter ta upp möjligheten att vidareutbilda invandrade arbetslösa ingenjörer och göra dessa anställningsbara i svensk industri. Det finns 1 600 utländska ingenjörer inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Nuvarande arbetsmarknadspolitik har utarmat möjligheterna till arbetsmarknadsutbildning, som nu är nere på historiskt låga nivåer, trots att ingenjörsjobben finns!   Ett hinder är också ensidig inriktning på korta utbildningar. Ingenjörsvetenskap har ett bäst före-datum. Området är enormt och under ständig expansion. Arbetslösa ingenjörers påbyggnad måste ha ett visst omfång så att kunskaperna blir av bestående värde. Speciella målgrupper kräver speciella lösningar.   Ett antal akademiska lärare från tekniska högskolor och universitet har under längre tid bedrivit en framgångsrik ettårig arbetsmarknadsutbildning på avancerad teknisk nivå för nämnda målgrupp, inom områdena analog och digital elektronik och...
Sida 1 av 212